Kalktillverkning

Kalk har bränts på många olika håll i Sverige i 1000 år för att användas till puts, murning och målning. Kunskapen att använda byggnadskalk kom till landet med det medeltida kyrkobyggandet. Det visar gammal bevarad puts i medeltida kyrkor runt om i landet.

Att bränna kalk är en komplicerad process som kräver kunskap och mycket arbete . Här följer en kort redogörelse för alla moment i tillverknings-processen. Du kan också titta på bild-spelet på start-sidan som kortfattat redogör för hur tillverkningen av byggnads-kalk går till, eller titta på den 27 minuter långa filmen på start-sidan som dokumenterar hela arbetet med att tillverka byggnadskalk. På start-sidan kan du även titta en 55 minuter lång intervju med Hans Andersson som 1989 tog initiativ till starta kalk-bränning på nytt i Buttle.

De flesta moment i processen sker på samma sätt som de utförts i hundratals år. Vissa tunga moment har förenklats med hjälp av traktor och vagn, vedklyv, transportband, lastmaskin m.m. men i allt väsentligt är tillverkningsprocessen densamma som förr.

Kalkstenen

Kalk-sten består av kalciumkarbonat – en förening mellan kalcium, kol och syre. Den kemiska formeln är CaCo3. Gotland har ett flera hundra meter tjockt lager av kalksten som ligger ovanpå urberget. Kalkstenen bildades under silur-perioden för ca 420 miljoner år sedan. Gotland täcktes då av ett grunt hav och kalkstenen bildades av skal-rester från olika djur, som t.ex. korall och snäckor. I grunda områden bildades rev-kalksten som har en oregelbunden struktur utan tydliga lager. I djupare vatten bildades mer jämnt lagrad kalksten där tunna skikt av lera skiljer varje lager av kalksten. Varje lager är mellan 2 och 20cm tjockt.

Vid kalk-tillverkning har man använt både den ojämnt lagrade rev-kalkstenen och den jämnt lagrade kalk-stenen. Av tradition bränner man en mycket ren kalksten på Gotland utan förekomster av lermineraler. Det finns lerhaltig sten även i den gotländska berggrunden, men den har man inte valt att använda. Analyser har visat att stenen i det brott som bränns här i Buttle är mycket ren och består till mer än 99% av ren kalciumkarbonat.

Stenbrottet

Tillverkningen av byggnads-kalk inleds med att bryta kalksten i stenbrottet. Företaget Buttle Kalk AB äger ett stenbrott ungefär 1 km från ugnen. Här bryts stenen, lastas på vagn och körs den korta biten till ugnen.

Kalkugnen

Den ugn som används här i Buttle är av en vanligt förekommande typ som kan liknas vid en stående cylinder med en eldstad i ugnens nedre del.

Stapling

En svårighet vid kalkbränning är att sprida värmen från eldstaden jämnt i ugnen. Det är viktigt för att all sten i hela ugnen ska bli genom-bränd. Kalk-stenen staplas in i ugnen efter ett särskilt system för att värmen ska spridas jämnt i ugnen. I Buttle är det tradition att stapla stenen så att man får en kors-formad eldstad i ugnens nedre del, genom vilken värmen kan spridas till ugnens alla delar. Först staplar man upp fyra tårtbitar av relativt stora kalkstenar till ungefär en meters höjd.

Över den korsformade eldstaden ställer man stora kalkstens-skivor på högkant. På sätt skapar man ett tak över eldstaden. Kalkstens-skivorna kallas för kilar och de är viktiga, eftersom de ska bilda ett hållbart tak så att ingen sten ramlar ned och blockerar eldstaden. Samtidigt ska kilarna bära upp kalkstenen i den övre delen av ugnen. Ovanpå kilarna fyller man på med relativt stora kalkstenar, eftersom värmen är som störst direkt ovanför eldstaden . Allteftersom man fyller på med sten i ugnen, så minskar man storleken på stenarna. Man försöker alltså dimensionera stenen utifrån hur värmen fördelas ugnen. Målsättningen är att lägga de största stenarna längst ned och närmast eldstaden och sedan successivt minska storleken på stenen ut mot ugnens ytterväggar och högre upp i ugnen. Man staplar med råge så att man får en liten kulle på toppen av ugnen.

När ugnen är färdigstaplad lägger man överst ett dubbelt lager av tunna flata stenar för att dämpa draget och behålla värmen i ugnen. Dessa stenar blir sällan helt genombrända och plockas därför bort och kasseras efter att ugnen är bränd, men all övrig sten i ugnen används till byggnadskalk. Totalt rymmer ugnen ungefär 22 ton kalk-sten.

Bränningen

Man tänder eld i ugnen och eldar sedan försiktigt några timmar för att driva ut fukt ur ugnens väggar och ur kalk-stenen. Sedan eldar man intensivt dag och natt under ca 3 dygn. När man bränner kalkstenen tillräckligt länge och vid tillräckligt hög temperatur avgår koldioxid ur stenen och kvar får man kalciumoxid, CaO. För att reaktionen ska äga rum måste temperaturen i ugnen upp till mellan 800-1100 grader och bränningen får inte avstanna under processen. När eldslågorna som slår upp ovanför ugnens topp ändrar färg från gula till blå-lila så är det en indikation på att ugnen är färdigbränd, men man plockar för säkerhets skull även ut sten ur ugnens övre del och krossar den för att kontrollera att den är helt genombränd.

Ved

Under de 3 dygn som det tar att bränna kalken i ugnen åtgår ungefär 40 kubikmeter ved. Vi använder furu-ved i 1-meterslängd.

Urplockning

Efter att ugnen bränts klart, får den stå och svalna ett dygn. Stenen har samma yttre form som före bränningen, men den väger ungefär hälften så mycket på grund av att koldioxiden har lämnat stenen. Inuti har stenen blivit vit. Den brända kalkstenen är nu osläckt och kallas för pack-sten. Pack-stenen plockas nu ut och släcks antingen direkt eller lagras i täta tunnor för senare släckning.

Släckning

Pack-stenen är spröd och reagerar kraftig med vatten. Att tillföra vatten till pack-stenen är också nästa steg i tillverkningen av kalk – man häller vatten på stenen. Det kallas för släckning eller läskning. Vid läskning av kalken sker en kraftig värmeutveckling. Pack-stenen faller sönder och kalcium-oxiden förenas med vattnet till kalciumhydroxid och övergår då till att bli våtsläckt kalk. Den kemiska formeln är nu CaOH2. I Buttle släcker vi kalken till en pasta som kan liknas vid en tjock yoghurt i konsistensen. Den förpackas i hinkar som rymmer 25kg våtsläckt kalk. När den lagrats ett tag så sätter sig kalken och blir mer kompakt och fast i konsistensen och överst i spannet står då litet vatten.

Traditionellt har man släckt kalk på andra sätt. Antingen har man lagt pack-stenen i lave (en slags trälåda) på byggarbetsplatsen och hällt på vatten och rört tills man fått en blöt kalk-pasta, eller så har man lagt ned den brända kalkstenen i en täckt grop i marken och låtit markfukt och grundvatten långsamt släcka pack-stenen. Där har man lagrat den tills man behövt den, ofta flera år senare. Oavsett vilken metod man använder så får man släckt kalk. Buttle Kalk AB har ibland jord-läskad kalk till försäljning. Våtsläckt kalk ska förvaras frost-fritt, eftersom den kan förstöras om den fryser.

Annonser
Hummelbos Byggnadsvård